Gyllene Skräp leder projekt för social hållbarhet och minskad ensamhet 

I november startar projektet ABC för meningsfulla möten som ska ta fram en modell för hur fysiska mötesplatser bäst kan bidra till att öka social interaktion och stärka gemenskap, för att därigenom bryta ensamhet. Projektet, som löper över fyra år, får stöd av Vinnova inom ramen för utlysningen Social hållbarhet i den fysiska miljön och genomförs i samarbete mellan Gyllene Skräp ,Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och fastighetsbolaget Sankt Kors.

Ofrivillig ensamhet är ett samhällsproblem som inte bara påverkar den psykiska hälsan. Det utgör också en ökad risk att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och demens. Motsatsen, att uppleva sig ha ett socialt stöd och att ingå i en gemenskap, leder istället till ökat välbefinnande och bättre förmåga att hantera olika typer av stress. Att närmiljön ger öppningar för sociala samvaro, även utanför redan etablerade sociala grupper, kan vara avgörande för att bryta ensamhet.

Vad som egentligen skapar meningsfulla möten och mötesplatser är dock ett eftersatt område. Samtidigt lägger kommuner, fastighetsbolag och andra aktörer stora pengar på satsningar för att utveckla närmiljöer med olika typer av mötesplatser.

• Det är den koden vi ska försöka knäcka, säger Anders Carlsson, projektledare. Insatser för att skapa mötesplatser stannar ofta vid den fysiska gestaltningen. Det vi ska göra är att också titta på betydelsen av involvering av användarna redan från start och vad som sedan måste till för att aktivera mötesplatsen så att den används på ett sätt som verkligen bidrar till social interaktion.

Projektet kommer bland annat att använda sig av den evidensbaserade ABC-metoden för psykisk hälsa, där ABC står för Act, Belong, Commit – att göra något aktivt, göra något tillsammans och att göra något meningsfullt. I projektet undersöks hur ABC kan byggas in i det fysiska rummet, i närmiljön, för att friskfaktorerna ska bli en del av vardagen.

• Vilka mötesplatserna blir återstår att se, säger Anders Carlsson. Det kan handla om konstinstallationer där medborgarna blir medskapare, cirkulära marknader där en förutsättning för resursdelning genom återbruk är att människor möts, hybridlekplatser, öppna verkstäder, gerillaodling, nätverk, storytelling och föränderliga upplevelser. Projektets främsta syfte är kanske inte så mycket mötesplatserna i sig, som att ta fram modeller, processer och arbetssätt som kan spridas till andra stadsdelar och andra målgrupper.

Projektet genomförs i Ebbepark, ett helt nytt område i Linköping som utvecklas till en levande innerstadsmiljö med både boende, företag, skola och olika typer av samhällsservice, vilket i sig borgar för att projektet når en bred målgrupp. Hela området fungerar dessutom som en testbädd i full skala där organisationer kan testa idéer och innovationer i en verklig miljö.

Fakta:

Det kommunägda fastighetsbolaget Sankt Kors är projektkoordinator och behovsägare, och ett av tre fastighetsbolag som är involverade i utvecklingen av Ebbepark. Hela Ebbepark är en testbädd i full skala och kommer under projektet att vara den fysiska plats där olika lösningar testas och utvärderas.
sanktkors.se
ebbepark.se

Den ideella föreningen Gyllene Skräp står för projektledare. Gyllene Skräp vill på ett lekfullt sätt förmedla kunskap och upplevelser om kultur och hållbar utveckling. Med hjälp av storytelling, festivaler och andra event i samverkan med bland annat kommuner, museer och företag utformar föreningen upplevelser och pedagogiska verktyg för att folkbilda i enlighet med föreningens syfte. gylleneskrap.se

Uppsala universitet är ett brett forskningsuniversitet med stark internationell ställning. Projektet sker i samarbete med institutionen för informatik och media, som bland annat bedriver forskning inom interaktionsdesign med fokus på lekfull interaktion och publika miljöer. Forskarna i gruppen har ett designorienterat tvärvetenskapligt perspektiv som rör sig brett mellan praktiska och mer kritiska perspektiv.
im.uu.se

Linnéuniversitetet bidrar med forskare från psykologiska institutionen, med kompetens i interventioner med syfte att göra livsmiljöer mer främjande och lättillgängliga. Psykisk hälsa påverkas till en betydande del av den fysiska och sociala livsmiljö man befinner sig i. Detta gäller hemmet, skolan, arbetet och även den lokala omgivningen.
lnu.se